Nafarroako Unibertsitate Publikoa



Castellano | Ikasturtea: 2023/2024 | Beste urte batzuk:  2022/2023 
Erizaintzan Graduatua Nafarroako Unibertsitate Publikoan
Kodea: 401201 Irakasgaia: OSASUNAREN SOZIOLOGIA
Kredituak: 6 Mota: Oinarrizkoa Ikasmaila: 1 Iraupena: 2º S
Saila: Soziologia eta Gizarte Lana
Irakasleak:
LOSTAO UNZU, LOURDES (Resp)   [Tutoretzak ] POSADA ARECHABALA, MAITE   [Tutoretzak ]
LAKIDAIN ARTIEDA, ASIER   [Tutoretzak ]

Partes de este texto:

 

Modulua/Gaia

Modulua: Oinarrizko Zientziak. 

Jakintzagaia: Soziologia.

Gora

Deskripzioa/Edukiak

Kultura, osasun zainketen faktore erabakigarria; ingurune multikulturaletan bizi direnen osasuna hobetzeko estrategiak. Bizimoduak eta osasunarekin lotutako jokabideak. Alderdi soziokulturalak osasunarekin zerikusia duten praktiketan. Gaixotasunaren kontzeptuaren eraketa soziala. Osasunaren eta faktore sozialen arteko harremanari buruzko ikuspegi teorikoak. Osasun laguntza bilatzeko jokabide soziala gaixotasunen sintomak agertzendirenean. Osasun laguntza bilatzean eragina duten aldagaiak. Kultura arteko bitartekaritza osasunaren arloan. Generoa, osasun zainketen faktore erabakigarria: gizonen eta emakumeen gaixotzeko moduen arteko aldeak eta desparekotasunak. Genero indarkeriaren prebentzioa eta arlo horretako esku-hartzea. Osasun laguntzako protokoloak. Osasunaren faktore erabakigarriak: adina, sexua, generoa, arraza, estatus sozioekonomikoa eta klase soziala; nolako eragina duten gaixotze prozesuan. Populazioaren talde sozial guztiek  osasun zerbitzuak erabiltzeko duten aukera. 

Gora

Gaitasun orokorrak

Oinarrizko gaitasun hauek (OG) eskuratu beharko lituzkete ikasleek irakasgai honetan:

1.OG -  Ikasleek frogatu behar dute badauzkatela eta ulertzen dituztela bigarren hezkuntza orokorraren oinarrian den ikasketa arloari dagozkion ezagutzak, kontuan harturik arlo horren jakintza maila edukitzeko, nahiz eta testuliburu aurreratuetan aurkitzen den, eduki behar direla, halaber, alderdi batzuetan, ikasketa alor honen abangoardiatik heldu diren ezagutza batzuk.

Zeharkako gaitasun hauek (ZGO) eskuratu beharko lituzkete ikasleek irakasgai honetan:

1.ZGO - Analisia eta sintesia egiteko ahalmena.

5.ZGO - Ikasteko ahalmena.  

 

15.ZGO - Diziplina arteko talde batean lan egiteko ahalmena. 

Gora

Berariazko gaitasunak

Oinarrizko prestakuntza komuneko gaitasun espezifiko hauek (OGE) eskuratu beharko lituzkete ikasleek irakasgai honetan:

11.OGE - Osasun zainketei buruzko informaziorako eta komunikaziorako teknologiak eta sistemak aplikatzen jakitea.

12.OGE - Identifikatzen jakitea zein diren pertsonen erantzun psikosozialak osasun egoera ezberdinetan (bereziki gaixotasun eta sufrimendu egoeretan), eta aukeratzen jakitea zein diren ekintza egokiak halakoetan laguntzeko.

15.OGE - Genero indarkeriak eragindako arazo psikologikoak eta fisikoak ezagutzea eta identifikatzea, ikasleak gaitzeko indarkeria mota horren prebentzioan eta biktimen detekzio goiztiarrean, laguntzan eta errehabilitazioan.

Gora

Ikasketaren emaitzak

1.E - Osasunaren eta faktore sozialen arteko harremanari buruzko ikuspegiak deskribatzea.

2.E - Gaixoaren portaera ulertzea bere testuinguru sozial eta multikulturalaren barrenean, eta kontuan hartuta zein diren bere generoa, taldea edo komunitatea.

3.E - Osasunarentzat erabakigarriak diren zenbait faktore identifikatzea eta erlazionatzea, hots, adina, arraza, estatus sozioekonomikoa eta klase soziala, eta ulertzea nolako eragina duten gaixotze prozesuan.

4.E - Genero indarkeriaren biktimen prebentzioan, detekzio goiztiarrean, laguntzan eta errehabilitazioan jarduteko ekintzak deskribatzea.

5.E - Ulertzea nolako jokabide soziala izaten den gaixotasunen sintomak agertu eta osasuna zaintzeko laguntza bilatzen denean, eta zer aldagaik duten eragina talde sozialek osasun zainketak bilatzen dituztenean.

Gora

Metodologia

  Prestakuntza-jarduerak    Ordu presentzialak   Ordu ez-presentzialak
1.J - Eskola magistralak 40 (1) 90
     Eztabaida      2    (2)    
     Hitzaldia  1    (3)   
2.J - Praktikak  15 (1.5)     
3.J - Tutoretza presentzialak eta/edo birtualak  3    (0.5)     
4.J - Jarduera orohartzaileak:       Ebaluazio probak       Aurkezpenak  2    (3.5)   
5.J - Ikasle bakoitzaren lana        Guztira  2    (3.5)       
  60 90

Gora

Ebaluazioa

 

Ikaskuntzaren
emaitza
Ebaluazio
jarduera
Pisua (%) Errekupera
daitekeen edo ez
Eskatzen den
nota minimoa
 1.E, 2.E, 3.E, 4.E, 5.E Idatzizko proba objektiboak.  % 70. Gutxieneko nota azken kalifikazioan haztatzeko = 5/10  BAI    5/10
 1.E, 2.E, 3.E, 4.E, 5.E Lanen aurkezpena eta defentsa.   % 30. Saio praktiko guztietara joan behar da irakasgaia gainditzeko EZ    -

 

Gora

Gai-zerrenda

Gaiaren unitatea Eskola magistralen gaiak
1. modulua: Osasunaren soziologiaren hastapenak. Zer da soziologia? Soziologia zientzia gisa. Osasunaren soziologiaren garrantzi praktikoa.  Osasunaren eta osasun zerbitzuen ikuspegi teorikoak. Soziologia eta osasuna. Zein izan diren Medikuntza  ¿alderdi sozialetara¿ eta, azken batean, Soziologiara hurbildu duten faktoreak. Soziologiaren giltza kontzeptuak.
Osasunaren soziologiaren jatorria eta bilakaera. Osasunaren soziologia Espainian.
Eskola praktikoen gaiak
Kontzeptu garrantzitsuak lantzea, modulu teorikoari buruzko terminoen glosarioak eta irakurgaiak erabiliz.  
2. modulua: Osasunaren eta gaixotasunaren kontzeptuen eraketa soziala. Nola definitzen den osasuna. Osasuna eta gaixotasuna gizarteak eratutako kontzeptu gisa.
Osasunaren eta faktore sozialen arteko harremanari buruzko ikuspegi teorikoak. Gaixotasun infekziosoen, ohituren eta faktore sozialen berragerpena.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
3. modulua: Osasunaren faktore sozial erabakigarriak Osasunaren faktore erabakigarriak: adina, sexua, generoa, arraza, estatus sozioekonomikoa eta klase soziala; nolako eragina duten gaixotze prozesuan.
Ikuspegi soziologikotik osasunarekin nolako erlazioa duten baloratzea.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
4. modulua: Osasunaren arloko desparekotasun sozialak. Osasuna eta desparekotasuna. Osasunaren arloko desparekotasun sozialen ikerketen aurrekariak. Black txostena.
Osasunaren arloko desparekotasun sozialak neurtzeko adierazleak. Desparekotasun sozialak Espainian.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
5. modulua: Bizimoduak eta osasunarekin lotutako jokabideak. Alderdi soziokulturalak osasunarekin zerikusia duten praktiketan.   Bizimodu osasungarriak. Prebentzioa eta osasun zerbitzuen erabilera.
Osasunari buruzko sinesmenen sistema bat izateak nolako garrantzia duen. Osasunari buruzko sinesmenen eredua. Prebentzioa eta klase soziala.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
6. modulua: Gaixotasunaren inguruko jokabidea. Autotratamendua. Gaixotasunen sintomak agertzen direnean laguntza bilatzeko jokabidea.
Laguntza medikoa bilatzean eragina duten aldagaiak.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
7. modulua: Pazienteen rola.   Gaixotasuna desbideratze gisa. Parsons-en ¿sick role¿ delakoa.
Pazienteen rola eta sendagilearena. Kritikak Parsons-en ereduari.
Eskola praktikoen gaiak
Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.
8. modulua: Osasun zerbitzuen erabilera eta eskuragarritasuna.      Osasun laguntzako zerbitzuen erabilera eta eskuragarritasuna. Diferentzia sozioekonomikoak Espainiako osasun zerbitzuen erabileran eta eskuragarritasunean.
Nolako bilakaera izan duten diferentzia sozioekonomikoek Espainiako osasun zerbitzuen erabileran eta eskuragarritasunean. Osasun zerbitzuen erabileraren inguruko etorkizuneko ereduak. Immigranteen eta espainiarren arteko diferentziak osasun zerbitzuen erabileran.
Eskola praktikoen gaiak
Taulen eta irakurgaien analisia. 
9. modulua: Genero indarkeria. Modulu teorikoari buruzko taulen eta irakurgaien analisia.

Gora

Praktika esperimentalen programa

Ez da aplikatzekoa.

Gora

Bibliografia

Sar zaitez irakasleak liburutegiari eskatu dion bibliografian.


Sar zaitez irakasleak liburutegiari eskatu dion bibliografian.

 

Oinarrizko bibliografía

 

  • COCKERHAM, W. C. (2022). Sociología de la medicina. Ediciones Paraninfo. Madrid.

 

Bibliografia osagarria

 

 

Liburuak

  • ALLUÉ, M. (2015). Perder la piel. Seix Barral.
  • AMICK III, B. C., LEVINE, S., TARLOV, A. R. y WALSH, D. C. (1995). Society & Health. Oxford University Press.
  • ANTÓN NARDIZ, M. V. (1998). Las enfermeras entre el desafío y la rutina. Una mirada al siglo XXI. Díaz de Santos.
  • BLAXTER, M. (1990). Health and lifestyles. Routledge.
  • BIRD, C. E., CONRAD, P. y FREMONT, A. M. (Eds.). (2010). Handbook of Medical Sociology (6ª ed.). Vanderbilt University Press.
  • BURY, M. (1997). Health and Illness in a Changing Society. Routledge.
  • COE, R. M. (1979). Sociología de la medicina (2ª ed.). Alianza.
  • CONRAD, P. y LEITER, V. (Eds.). (2013). The Sociology of Health and Illness. Critical Perspectives (9ª ed.). Worth Publishers.
  • DOMINGUEZ-ALCON, C., RODRIGUEZ, J. A. y DE MIGUEL, J. M. (1983). Sociología y enfermería. Pirámide.
  • DONATI, P. (1994). Manual de sociología de la salud. Díaz de Santos.
  • DURAN, M. A. (1983). Desigualdad social y enfermedad. Tecnos.
  • DURAN, M.A. (2002). Los costes invisibles de la enfermedad (2ª ed.). Fundación BBVA.
  • DURKHEIM, E. (2012). El suicidio. Un estudio de sociología. Akal.
  • EVANS, R. G., BARER, M. L. y MARMOR, T. R. (Eds.). (1996). ¿Por qué alguna gente está sana y otra no? Díaz de Santos.
  • FREIDSON, E. (1978). La profesión médica. Península.
  • GIDDENS, A. y SUTTON, P. W. (2022)Sociología (9ª ed.). Alianza.
  • GOFFMAN, E. (1970). Internados. Amorrortu.
  • ILLICH, I. (1975). Némesis médica. Barral.
  • LOSTAO, L. (2002). Diferencias socioeconómicas en la utilización y accesibilidad de los servicios sanitarios en España. En E. Regidor (Ed.). Desigualdades sociales en salud. Situación en España en los últimos años del Siglo XX. Universidad de Alicante (pp. 75-90).
  • LOSTAO, L. (2001). Detección precoz del cáncer de mama. Factores asociados a la participación en un programa de screenig. Díaz de Santos.  
  • LOSTAO, L. (2007). Sociología de la salud. En Manuel Pérez - Yruela (Ed.). La sociología en España. Federación Española de Sociología. (pp. 261-28).
  • McKEOWN, T. (2006). Los orígenes de las enfermedades humanas. Triacastela.
  • MECHANIC, D. (1978). Medical Sociology (2ª ed.). Free Press.
  • MERTON, R. (1980). ¿La ambivalencia de los médicos? En Ambivalencia sociológica y otros ensayos. Espasa Calpe.
  • MONTIEL, L. (Ed.). (1993). La salud en el estado de bienestar. Análisis histórico. Editorial Complutense.
  • MORENO, A., LOSTAO, L. y REGIDOR, E. (2022). Desigualdades sociales en salud en España. En W.C. Cockerham (Ed). Sociología de la Medicina. Paraninfo. (pp. 475-502). 
  • COMISIÓN CIENTÍFICA DE ESTUDIOS DE LAS DESIGUALDADES SOCIALES EN SALUD EN ESPAÑA. (1996). Desigualdades sociales en salud en España. Ministerio de Sanidad y Consumo.
  • PARSONS, T. (1982). El sistema social. Alianza.
  • PONCE DE LEÓN, O. G. (1997). El médico enfermo. Análisis sociológico del conflicto de roles. CIS.
  • REGIDOR, E., GUTIERREZ-FISAC, J. L. y RODRIGUEZ, C. (1994). Diferencias y desigualdades en salud en España. Díaz de Santos.
  • REGIDOR, E., DE MATEO, S., GUTIERREZ-FISAC., J. L., FÉRNÁNDEZ DE LA HOZ, K. y RODRIGUEZ, J. A. (1987). Salud y sociedad. Análisis sociológico de la estructura y la dinámica del sector sanitario español. Tecnos.
  • RODRíGUEZ, J. A. (1990). "Sociología de la Medicina y la Salud¿. En S. Giner y L. Moreno (Eds.). Sociología en España. Instituto de Estudios Sociales Avanzados.
  • RODRIGUEZ, J. A. y DE MIGUEL, J. M. (1990). Salud y Poder. CIS, Siglo XXI.
  • RODRIGUEZ, M. y URBANOS, R. (2008). Desigualdades sociales en salud. Factores determinantes y elementos para la acción. Elsevier Masson.
  • SONTAG, S. (2013). La enfermedad y sus metáforas (3ª ed.). DeBolsillo.
  • SUSSER, M. W. y WATSON, W. (1967). Medicina y sociología. Atlante.
  • TOWNSED, P. y DAVIDSON, N. (Eds.). (1988). Inequalities in Health. The Black Report. Penguin Books.
  • WILKINSON, R. y PICKETT, K. (2009). Desigualdad. Un análisis de la (in)felicidad colectiva. Turner.

 

Aldizkariak

  • BELLER, J., LUY, M., GIARELLI, G., REGIDOR, E., LOSTAO, L., TETZLAFF, J., GEYER, S. (2022). Trends in activity limitations from an International perspective: Differential Changes between age groups across 30 Countries. J Aging Health, Nov 25: 8982643221141123. doi: 10.1177/08982643221141123.
  • BELLER, J., REGIDOR, E., LOSTAO, L., METHING, A. , KRÖGER, C., SAFIEDDINE, B., TETZLALF, F., SPERLICH, S., GEYER, S.(2021). Decline of depressive symptoms in Europe: differential trends across the lifespan. Soc Psychiatry Epidemiol,Jul; 56(7): 1249-1262.doi: 10.1007/s00127-020-01979-6.
  • DE MIGUEL, J. M. (1991). Avances en sociología de la salud. Revista Española de Investigaciones Sociológicas, 53, 7-15.
  • LOSTAO, L. (2000). Factores predictores de la participación en un programa de screening de cáncer de mama: implicación del modelo de creencias de salud y de las variables sociodemográficas. Revista Española de Investigaciones Sociológicas, 92, 169-190.
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E. y AÏACH, P. (2000). Desigualdades sociales en salud. Un análisis de la mortalidad por las principales causas de muerte en España y Francia, 1988-1990. Revista Internacional de Sociología, 58(27), 5-22.
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E., CALLE, M. E., NAVARRO, P. y DOMÍNGUEZ, V. (2001). Evolución de las diferencias socioeconómicas en la utilización y accesibilidad de los servicios sanitarios en España entre 1987 y 1995/97. Revista Española de Salud Pública, 75(2), 115-128.
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E., AÏACH, P. y DOMINGUEZ, V. (2001). Social inequalities in ischaemic heart and cerebrovascular disease mortality: Spain and France 1980-82 and 1988-90. Social Science and Medicine, 52(12), 1879-1887.
  • LOSTAO, L., JOINER, T. E., PETTIT, J. W., CHOROT, P. y SANDÍN, B. (2001). Health beliefs and illness attitudes as predictors of breast cancer screening attendance. European Journal of Public Health, 11(3), 274-279.
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E., GEYER, S. y AÏACH, P. (2007). " Patient cost sharing and physisican visits by socioeconomic position: findings in three western European countries". Journal of Epidemiology and Community Health, 6(5), 416-420. 
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E., GEYER, S. y AÏACH, P. (2007). "Patient cost sharing and social inequalities in access to health care in three western european countries". Social Science and Medicine, 65(2), 367-376.
  • LOSTAO, L., REGIDOR, E., GIMENO, D., NETUVELI, G. y BLANE, D. (2011). "Socioeconomic patterns in health services use in Great Britain and Spain before and after the health system reforms of the 1990s". Health & Place, 17(3), 830-835.
  • LOSTAO, L., JOINER, T. E., LESTER, D., REGIDOR, E. y AÏACH, P., SANDÏN, B. (2006). "Social Inequalities in suicide mortality: Spain and France, 1980-1982 and 1988-1990". Sucide and Life-Threatening Behavior, 36(1), 113-119.
  • LOSTAO, L., BLANE, D., GIMENO, D., NETUVELI, G. y REGIDOR, E. (2014). Socioeconomic patterns in use of private and public health services in Spain and Britain: implications for equity in health care. Health and Place, 25, 19-25.
  • LOSTAO, L., GEYER, S., ALBALADEJO, R., MORENO-LOSTAO, A., SANTOS, J. M. y REGIDOR, E. (2017). Socioeconomic position and health services use in Germany and Spain during the Great Recession. PLos ONE, 12(8): e0183325.
  • LOSTAO, L., GEYER, S., ALBALADEJO, R., MORENO-LOSTAO, A., RONDA, E. y REGIDOR, E. (2018). Use of health services according to income before and after elimination of copayment in Germany and restriction of universal coverage in Spain. International Journal for Equity in Health, 17, 11.
  • LOSTAO, L., RONDA, E., PASCUAL, C, CEA-SORIANO, L., MORENO, A. y REGIDOR, E. (2020). Erosion of universal health coverage and trend in the frequency of physician consultations in Spain. International Journal for Equity in Health, 19, 121.
  • MIQUELEIZ, E., LOSTAO, L., ORTEGA, P., SANTOS, J. M., ASTASIO, P. y REGIDOR, E. (2014). Trends in the prevalence of childhood overweight and obesity according to socioeconomic status: Spain, 1987-2007. European Journal of Clinical Nutrition, 68(2),209-14.
  • MIQUELEIZ, E., LOSTAO, L., REQUES, L., SANTOS, J. M., CALLE, M. E. y REGIDOR, E. (2015). Desigualdades en mortalidad total y por causa de muerte según el nivel de estudios en Navarra: hallazgos de un estudio longitudinal 2001-2008. Revista Española de Salud Pública, 89(3), 295-306.
  • MIQUELEIZ, E., LOSTAO, L., ORTEGA, P., SANTOS, J. M., ASTASIO, P. y REGIDOR, E. (2014). Patrón socioeconómico en la alimentación no saludable en niños y adolescentes en España. Atención Primaria, 46 (8), 433-439.
  • MORENO, A., GUERRAS, J. M., LOSTAO, L., FUENTE DE LA, L., MARTÍNEZ, D., RODRIGUEZ-ARTALEJO, F. y REGIDOR, E. (2019). Cardiovascular mortality and risk behaviours by degree of urbanization before, during and after the economic crisis in Spain. BMC Public Health, 19(1109).
  • MORENO, A., LOSTAO, L., BELLER, J., SPERLICH, S., RONDA, E., GEYER, S., PULIDO, J., REGIDOR, E. (2021). Trends and equity in the use of health services in Spain and Germay around austerity in Europe. International Journal for Equity in Health, May 13; 20(1):120. doi: 10.1186/s12939-021-01459-6.
  • REGIDOR, E., SANZ, B., PASCUAL., C., LOSTAO, L., SÁNCHEZ, E. y DÍAZ, J. M. (2009). La utilización de los servicios sanitarios por la población inmigrante en España. Gaceta Sanitaria, 23 (S1), 4-11.
  • REGIDOR, E., VALLEJO, F., GRANADOS, J. A. T., VICIANA-FERNANDEZ, F. J., DE LA FUENTE, L. y BARRIO, G. (2016). Mortality decrease according to socioeconomic groups during the economic crisis in Spain: a cohort study of 36 million people. Lancet, 388 (10060): 2642-2652.
  • SANZ, B., REGIDOR, E., GALINDO, S., PASCUAL, C., LOSTAO, L., DÍAZ, J. M. y SÁNCHEZ, E. (2011). Pattern of health services use by immigrants from different regions of the world residing in Spain". International Journal of Public Health, 56(5), 567-576.

 

 

 

 

Gora

Hizkuntzak

Gaztelania.

Gora